David Gordon Green s\u00e5g p\u00e5\u00a0 ”Halloween”-serien med nya \u00f6gon .Han f\u00f6rs\u00f6kte hitta en\u00a0 djupare mening och f\u00f6rst\u00e5else i varf\u00f6r saker och ting blev som de blev . Hans Halloween tolkningar blev mycket framg\u00e5ngsrika. Han ger sig nu p\u00e5 ”Exorcisten” med samma metod.
\nHans tillv\u00e4gag\u00e5ngs\u00e4tt har dock inte tagits emot p\u00e5 det s\u00e4tt som han f\u00f6rv\u00e4ntat sig. M\u00e5nga anser det vara som ett kristet v\u00e4ckelsem\u00f6te. Andra har inte f\u00f6rst\u00e5tt varf\u00f6r han blandar in andra religioner, d\u00e5 de anser att dj\u00e4vulen attackerar fr\u00e4mst kristendomen. Voodoo verkar helt ok\u00e4nt.
\nJag tycker det \u00e4r v\u00e4ldigt intressant n\u00e4r en regiss\u00f6r ger sig p\u00e5 att ge en bakgrund till varf\u00f6r Freddie Kreuger blev en m\u00f6rdare. Att levandeg\u00f6ra gestalter i en skr\u00e4ckfilm kan dock g\u00f6ra det sv\u00e5rare att skratta \u00e5t morden. Jag gillar en delvis bortgl\u00f6md film med Demi Moore – Det Sjunde Tecknet, d\u00e4r hon spelar en mamma som likt Jesus m\u00e5ste d\u00f6 f\u00f6r att v\u00e4rlden inte skall g\u00e5 under. Filmens k\u00e4rna \u00e4r det komplexa i ovillkorlig k\u00e4rlek. Genom hela filmen f\u00e5r hon fr\u00e5gan \u00e4r hon beredd att d\u00f6 f\u00f6r honom. I filmen handlar det om hennes son, men metaforiskt Jesus.
\nM\u00e5nga gillar inte metaforer i en skr\u00e4ckfilm. Det blir ett genre\u00f6verskridande som m\u00e5nga inte vill ta till sig.
\nJag tycker den nya versionen av exorcisten har ett tydligt\u00a0 budskap. Den visar p\u00e5 hur dj\u00e4vulen indirekt har ett stort inflytande p\u00e5 dagens samh\u00e4lle.
\nFilmen \u00e4r bara 01:50 men regiss\u00f6ren hinner med mycket p\u00e5 den tiden. Det tar en hel timme innan Gordon Green l\u00e5ter oss f\u00e5 se de besatta flickorna. Under deras besatthet s\u00e4ger de flera sanningar som skakar om alla inblandade. Dj\u00e4vulen f\u00f6rs\u00f6ker inte skr\u00e4mma dem genom att vr\u00e5la, skrika och var v\u00e5ldsamma. De \u00e4r mer sublima och kryper under skinnet p\u00e5 alla som tar kontakt med dem. Dj\u00e4vulen f\u00e5r dem att k\u00e4nna skam, djup \u00e5ngest och f\u00f6rtvivlan. Exorcisten blir till slut en uppg\u00f6relse mellan d\u00f6ttrarna och deras f\u00f6r\u00e4ldrar. Den visar ocks\u00e5 tydligt att handling, \u00e4r alltid starkare \u00e4n ord, vilket f\u00e5r f\u00f6r\u00f6dande konsekvenser f\u00f6r en av familjerna. Jag minns att jag tyckte den f\u00f6rsta exorcisten fr\u00e5n 1973 var otroligt ot\u00e4ck . P\u00e5 den tiden hade man ett annat f\u00f6rh\u00e5llnings\u00e4tt till religion och skr\u00e4ck. Man anv\u00e4nde den breda penseln. Det har nog kostat en rej\u00e4l slant att f\u00e5 med b\u00e5de mor och dotter fr\u00e5n original Exorcisten i den senaste. \u00a0En t\u00e4nkv\u00e4rd och sev\u00e4rd film.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
David Gordon Green s\u00e5g p\u00e5\u00a0 ”Halloween”-serien med nya \u00f6gon .Han f\u00f6rs\u00f6kte hitta en\u00a0 djupare mening och f\u00f6rst\u00e5else i varf\u00f6r saker och ting blev som de blev . Hans Halloween tolkningar blev mycket framg\u00e5ngsrika. Han ger sig nu p\u00e5 ”Exorcisten” med samma metod. Hans tillv\u00e4gag\u00e5ngs\u00e4tt har dock inte tagits emot p\u00e5 det s\u00e4tt som han f\u00f6rv\u00e4ntat […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1545,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[17],"tags":[],"class_list":["post-1540","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-film"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1540","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1540"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1540\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1544,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1540\/revisions\/1544"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1545"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1540"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1540"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1540"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}