{"id":1556,"date":"2023-11-01T13:59:58","date_gmt":"2023-11-01T13:59:58","guid":{"rendered":"https:\/\/veckotidningen.se\/?p=1556"},"modified":"2023-11-01T13:59:58","modified_gmt":"2023-11-01T13:59:58","slug":"halloween-underlattas-av-likheten-med-vart-paskfirande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/veckotidningen.se\/?p=1556","title":{"rendered":"\u201dHalloween underl\u00e4ttas av likheten med v\u00e5rt p\u00e5skfirande"},"content":{"rendered":"<div class=\"panel__text\">\n<p><strong>Att vi firar Halloween i Sverige beror p\u00e5 amerikanska studenter p\u00e5 50-talet och att barn kl\u00e4r ut sig och knackar d\u00f6rr p\u00e5 p\u00e5sken, menar Manon Hedenborg White, docent i religionshistoria.<\/strong><\/p>\n<h3>Hur och varf\u00f6r uppstod halloween?<\/h3>\n<p>\u00c4ven om det \u00e4r ganska nytt att vi sk\u00e4r pumpor och att barn kl\u00e4r ut sig, knackar d\u00f6rr och s\u00e4ger \u201dbus eller godis\u201d har halloween betydligt \u00e4ldre r\u00f6tter. Bland de f\u00f6rkristna kelterna firades Samhain, en h\u00f6gtid som infaller mellan h\u00f6stdagj\u00e4mningen vintersolst\u00e5ndet. Samhain markerade sommarens och sk\u00f6rdetidens slut och b\u00f6rjan p\u00e5 den m\u00f6rka, kalla vintern, s\u00e4ger Manon Hedenborg White, docent i religionshistoria.<\/p>\n<h3>Vad har halloween haft f\u00f6r betydelse f\u00f6rr och hur ser det ut nu?<\/h3>\n<p>Man vet ganska lite om det f\u00f6rkristna Samhain-firandet, men forskare tror att man t\u00e4nde brasor, offrade djur, och kl\u00e4dde ut sig f\u00f6r att skr\u00e4mma illvilliga andar. Kelterna trodde att gr\u00e4nsen mellan m\u00e4nniskornas v\u00e4rld och andev\u00e4rlden var s\u00e4rskilt genomtr\u00e4nglig under den m\u00f6rka \u00e5rstiden, vilket kunde vara f\u00f6rknippat med fara. D\u00e4remot tycks man under f\u00f6rkristen tid inte prim\u00e4rt ha sett Samhain som en h\u00f6gtid f\u00f6r d\u00f6den eller de avlidnas sj\u00e4lar.<br \/>\nDenna koppling har i st\u00e4llet uppst\u00e5tt under kristen medeltid d\u00e5 den romersk-katolska kyrkan gradvis instiftade en h\u00f6gtid som helgade martyrerna, helgonen och de avlidna som sammanf\u00f6ll med det gamla firandet. Vissa \u00e4ldre sedv\u00e4njor (som att man kl\u00e4r ut sig eller g\u00f6r lyktor av gr\u00f6nsaker) tycks ha levt kvar i folklig religiositet och \u00e5teruppv\u00e4cktes p\u00e5 Irland under 1800-talet, f\u00f6r att sedan spridas till USA genom irl\u00e4ndska migranter. Idag ses halloween av m\u00e5nga som en barnens h\u00f6gtid, men samtidigt handlar ju mycket om att symboliskt gestalta m\u00f6rkret och d\u00f6den (om \u00e4n p\u00e5 ett lekfullt s\u00e4tt). D\u00e4rmed \u00e4r halloween besl\u00e4ktat med Allhelgona och med andra h\u00f6gtider till\u00e4gnade de d\u00f6da som firas ungef\u00e4r samtidigt p\u00e5 olika h\u00e5ll i v\u00e4rlden, s\u00e5som de d\u00f6das dag i Mexiko.<\/p>\n<h3>Varf\u00f6r firar vi halloween i Sverige?<\/h3>\n<p>I svensk folktro finns det sedan l\u00e4nge f\u00f6rest\u00e4llningar liknande de keltiska om att gr\u00e4nsen mellan v\u00e4rldarna \u00e4r tunn s\u00e5h\u00e4r \u00e5rs, men mer konkret importerades halloween till Sverige fr\u00e5n USA. Under 1950-talet finns det spridda exempel p\u00e5 amerikanska studenter som anordnade halloween-firande i universitets-st\u00e4derna. Det \u00e4r ocks\u00e5 runt 1950-talet som det b\u00f6rjar bli vanligt bland svenskar att fira Alla helgons dag. Men det \u00e4r egentligen f\u00f6rst p\u00e5 1980- och 1990-talen som firandet av halloween p\u00e5 allvar b\u00f6rjade breda ut sig. Man kan t\u00e4nka sig att spridningen av halloween underl\u00e4ttats av likheten med delar av v\u00e5rt p\u00e5skfirande: under b\u00e5de sk\u00e4rtorsdagen och halloween \u00e4r det ju vanligt att barn kl\u00e4r ut sig och knackar d\u00f6rr<strong><br \/>\n<\/strong><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Att vi firar Halloween i Sverige beror p\u00e5 amerikanska studenter p\u00e5 50-talet och att barn kl\u00e4r ut sig och knackar d\u00f6rr p\u00e5 p\u00e5sken, menar Manon Hedenborg White, docent i religionshistoria. Hur och varf\u00f6r uppstod halloween? \u00c4ven om det \u00e4r ganska nytt att vi sk\u00e4r pumpor och att barn kl\u00e4r ut sig, knackar d\u00f6rr och s\u00e4ger [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1557,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[31],"tags":[],"class_list":["post-1556","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-fredagsmys"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1556","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1556"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1556\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1558,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1556\/revisions\/1558"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/1557"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1556"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1556"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1556"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}