\nVi dras verkligen med in i pj\u00e4sen och\u00a0 efter ett tag k\u00e4nns det inte l\u00e4ngre som vi\u00a0 \u00e4r publik utan det k\u00e4nns som vi \u00e4r en av deltagarna p\u00e5 campingen som sitter och lyssnar p\u00e5 vad de har ber\u00e4tta.\u00a0 Systrarna \u00e4r svart och vitt, yin yang, b\u00e5de till kl\u00e4dsel och till personlighet.\u00a0 Sandra Stojiljkovic gestaltar\u00a0 den struliga rocks\u00e5ngerskan otroligt bra. Amy \u00e4r en v\u00e4ldigt tacksam roll d\u00e5 Amys m\u00f6rka sidor ger henne m\u00e5nga existensiella monologer som \u00e4r b\u00e5de gripande och komiska. Dodona Imeri har en mera stillsam karakt\u00e4r, men Dodona f\u00e5r \u00e4nd\u00e5 fram hennes neurotiska personlighet p\u00e5 ett \u00f6vertygande s\u00e4tt. Erik Olsson spelar Discjockeyn Lance\u00a0 mitt i prick . Han \u00e4r mysig, avslappnad och cool. Han f\u00f6redrar att vara en stor groda i en liten damm, d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r han fortfarande kvar p\u00e5 campingen. P\u00e5 80-talet var alla k\u00e4ra i honom, \u00e4ven Amy. Lance var dock f\u00f6r r\u00e4dd f\u00f6r att l\u00e4mna campingen och tillsammans med Amy blir rockstj\u00e4rnor. N\u00e4r Amy konfronterar honom 25 \u00e5r senare s\u00e5 s\u00e4ger han ”Du var en stj\u00e4rna redan d\u00e5, jag spelade bara stj\u00e4rnornas musik.
![\"\"](\"https:\/\/veckotidningen.se\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/lance-och-amy.jpg\")
<\/h4>\nDet finns tv\u00e5 nya grepp i pj\u00e4sen. Det f\u00f6rsta \u00e4r ett fr\u00e5geformul\u00e4r (Innan f\u00f6rest\u00e4llningen b\u00f6rjar beh\u00f6ver vi din hj\u00e4lp att hitta tillbaka till ditt inre 16-\u00e5riga jag. Du kommer att f\u00e5 ett fr\u00e5geformul\u00e4r som vi g\u00e4rna vill att du fyller i, s\u00e5 kanske dina anonyma svar dyker upp i f\u00f6rest\u00e4llningen!)\u00a0 Det andra \u00e4r att man har anlitat elever fr\u00e5n Latinskolan som l\u00e4ser upp svaren fr\u00e5n formul\u00e4ren. De \u00e4r \u00e4ven ungdomar p\u00e5 campingen som ibland umg\u00e5s med systrarna och Lance.\u00a0 Jag tycker eleverna\u00a0 g\u00f6r\u00a0 bra ifr\u00e5n sig . Det \u00e4r \u00e4ven ett bra grepp att\u00a0 f\u00e5 dem att l\u00e4sa om publikens minnen fr\u00e5n sin barndom, vara sk\u00e5disar och scenarbetare.<\/h4>\n![\"\"](\"https:\/\/veckotidningen.se\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/ungdomar-.jpg\")
\nDet \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt att man g\u00f6r den h\u00e4r typen av dramakomedier\u00a0 i Amerika f\u00f6r en vuxen publik. Det fanns \u00e4ven filmer p\u00e5 \u00e5ttiotalet av den h\u00e4r typen som kallades Brad pack Movies, d\u00e5 k\u00e4nda \u00e4r Breakfastclub och Saint Elmos Fire. Vi hinner \u00e4ven reflektera \u00f6ver hur det var n\u00e4r man sj\u00e4lv var 16 \u00e5r. Levde man p\u00e5 \u00e5ttiotalet \u00e4r det v\u00e4ldigt m\u00e5nga roliga aha upplevelser. Till exempel jag hade gl\u00f6mt att LP-skivor hade ett skyddande papper fodral.<\/h4>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\nDet \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt att man g\u00f6r den h\u00e4r typen av dramakomedier\u00a0 i Amerika f\u00f6r en vuxen publik. Det fanns \u00e4ven filmer p\u00e5 \u00e5ttiotalet av den h\u00e4r typen som kallades Brad pack Movies, d\u00e5 k\u00e4nda \u00e4r Breakfastclub och Saint Elmos Fire. Vi hinner \u00e4ven reflektera \u00f6ver hur det var n\u00e4r man sj\u00e4lv var 16 \u00e5r. Levde man p\u00e5 \u00e5ttiotalet \u00e4r det v\u00e4ldigt m\u00e5nga roliga aha upplevelser. Till exempel jag hade gl\u00f6mt att LP-skivor hade ett skyddande papper fodral.<\/h4>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"