{"id":3464,"date":"2025-12-14T20:22:50","date_gmt":"2025-12-14T20:22:50","guid":{"rendered":"https:\/\/veckotidningen.se\/?p=3464"},"modified":"2025-12-14T20:23:32","modified_gmt":"2025-12-14T20:23:32","slug":"morgonljus-minskar-risken-for-depression","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/veckotidningen.se\/?p=3464","title":{"rendered":"Morgonljus minskar risken f\u00f6r depression"},"content":{"rendered":"

Forskning visar att mer morgonljus kan hj\u00e4lpa oss att m\u00e5 b\u00e4ttre under den m\u00f6rka perioden. Det kan g\u00f6ra oss piggare och till och med minska risken f\u00f6r depression.<\/strong><\/h4>\n

P\u00e5 h\u00f6sten st\u00e4ller vi tillbaka klockan en timme och vi g\u00e5r \u00f6ver till vintertid. Det g\u00f6r morgnarna ljusare och eftermiddagarna m\u00f6rkare. Enligt forskarna finns positiva f\u00f6ljder av detta, d\u00e5 ett p\u00e5slag av morgonljus kan ge effekt i flera veckor fram\u00e5t tills det v\u00e4rsta vinterm\u00f6rkret har lagt sig. Man har inte kunnat uppt\u00e4cka n\u00e5gra negativa effekter f\u00f6r h\u00e4lsan med att st\u00e4lla om tiden.<\/h4>\n

”Ljus p\u00e5 morgonen ger oss energi och balanserar dygnsrytm”<\/h4>\n

Ljuset styr m\u00e5nga viktiga funktioner och om skillnaden mellan dagsljus och nattljus blir otydlig kan vi reagera med att bli tr\u00f6tta och h\u00e5gl\u00f6sa. Ljus p\u00e5 morgonen ger oss energi och balanserar dygnsrytm, vilket \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att vi ska f\u00e5 tillr\u00e4cklig \u00e5terh\u00e4mtning.<\/h4>\n

November \u00e4r den m\u00e5nad som flest skolelever k\u00e4nner sig mest nedst\u00e4mda<\/h4>\n

Ljuset i Sverige \u00e4r under vinterhalv\u00e5ret p\u00e5 extremt l\u00e5ga niv\u00e5er. Under h\u00f6sten n\u00e5r bara 14 procent av det globala ljuset hit, f\u00f6r att sedan minska ytterligare under vinterm\u00e5naderna. P\u00e5 grund av v\u00e5r biologi f\u00e5r det svaga dagsljuset flera konsekvenser. Arne Lowden, docent i psykologi med speciell inriktning mot s\u00f6mn och ljusp\u00e5verkan vid Stressforskningsinstitutet p\u00e5 Stockholms universitet, ser till exempel i sin forskning att november \u00e4r den m\u00e5nad d\u00e5 skolelever k\u00e4nner sig mest nedst\u00e4mda. Det kan \u00e4ven ge upphov till depression, s\u00e5 kallad \u00e5rstidsbunden depression.<\/h4>\n

\u2013 \u00c5rstidsbunden depression \u00e4r kopplad till minskat ljus. En f\u00f6rklaring till att depressionen uppst\u00e5r kan vara att hos de m\u00e4nniskor som drabbas \u00e4r produktionen av melatonin f\u00f6r h\u00f6g under dagen. Men varf\u00f6r vissa m\u00e4nniskor \u00e4r k\u00e4nsligare f\u00f6r att ljuset minskar vet man inte, s\u00e4ger Katja Valli, lektor i psykologi vid Sk\u00f6vde h\u00f6gskola som forskar om \u00e5rstidsbunden depression.<\/h4>\n

\u2013 Fram till klockan tio har ljuset en tydlig effekt p\u00e5 cellerna i kroppen som g\u00f6r att de blir aktiva. D\u00e4refter f\u00f6r\u00e4ndras ljusets sammans\u00e4ttning vilket g\u00f6r att kroppen inte l\u00e4ngre svarar med samma aktivitet, ber\u00e4ttar Arne Lowden.<\/h4>\n

B\u00e4sta s\u00e4ttet att inte f\u00f6rlora hum\u00f6ret under den m\u00f6rka perioden \u00e4r med andra ord att vara utomhus minst en timme f\u00f6re klockan tio p\u00e5 morgonen.<\/h4>\n

<\/h4>\n

K\u00e4lla:\u00a0Doktorn.com<\/a><\/strong><\/h4>\n

l\u00e4s mer\u00a0<\/strong>
\nhttps:\/\/www.hjarnfonden.se\/2019\/10\/vintertrotthet-utan-ljus-kommer-vi-ur-fas\/<\/a><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Forskning visar att mer morgonljus kan hj\u00e4lpa oss att m\u00e5 b\u00e4ttre under den m\u00f6rka perioden. Det kan g\u00f6ra oss piggare och till och med minska risken f\u00f6r depression. P\u00e5 h\u00f6sten st\u00e4ller vi tillbaka klockan en timme och vi g\u00e5r \u00f6ver till vintertid. Det g\u00f6r morgnarna ljusare och eftermiddagarna m\u00f6rkare. Enligt forskarna finns positiva f\u00f6ljder av […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":3465,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[37],"tags":[],"class_list":["post-3464","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-livstil"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3464","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3464"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3464\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3468,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3464\/revisions\/3468"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/3465"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3464"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3464"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3464"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}