{"id":482,"date":"2022-11-02T10:44:00","date_gmt":"2022-11-02T10:44:00","guid":{"rendered":"https:\/\/veckotidningen.se\/?p=482"},"modified":"2022-11-02T11:12:47","modified_gmt":"2022-11-02T11:12:47","slug":"darfor-fryser-du-mer-i-november-an-i-mars","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/veckotidningen.se\/?p=482","title":{"rendered":"D\u00e4rf\u00f6r fryser du mer i november \u00e4n i mars"},"content":{"rendered":"

NOVEMBER. MINUS EN GRAD OCH DU FRYSER.<\/p><\/blockquote>\n

Men i mars k\u00e4nns samma temperatur inte alls lika kylig. Det beror p\u00e5 kroppens egen termostat.<\/h4>\n
\n
\n

Kroppen beh\u00f6ver helt enkelt tid f\u00f6r att anpassa sig till kyla. N\u00e4r temperaturen faller reagerar k\u00e4nselorgan \u2013 termoreceptorer \u2013 i huden genom att skicka signaler till hypotalamus i hj\u00e4rnan. Hypotalamus kontrollerar en rad livsviktiga funktioner som kroppstemperaturen och fungerar allts\u00e5 bland annat som kroppens termostat.<\/h4>\n

Hypotalamus kan svara med att beordra k\u00e4rlsammandragning s\u00e5 att blodgenomstr\u00f6mningen minskar. Po\u00e4ngen med det \u00e4r att s\u00e4kra kroppstemperaturen i kroppens centrala och livsviktiga delar. Fingrar och f\u00f6tter f\u00e5r l\u00e4gre prioritet. Hypotalamus kan ocks\u00e5 f\u00e5 kroppen att huttra i syfte att f\u00e5 upp kroppsv\u00e4rmen.<\/h4>\n

Mer t\u00e5liga<\/strong><\/h4>\n

Men m\u00e4nniskan \u00e4r som bekant anpassningsbar. Studier har visat att m\u00e4nniskor som lever i str\u00e4ngt klimat eller uts\u00e4tter sig f\u00f6r kyla regelbundet blir mer t\u00e5liga mot de l\u00e5ga temperaturerna.
\nDet har till exempel visat sig att yrkesfiskare har h\u00f6gre temperatur i h\u00e4nderna j\u00e4mf\u00f6rt med andra n\u00e4r h\u00e4nderna h\u00e5lls i iskallt vatten. Samma f\u00f6rm\u00e5ga att beh\u00e5lla v\u00e4rmen b\u00e4ttre har observerats hos slaktare, skriver The New York Times.<\/h4>\n

Detta kan f\u00f6rklara varf\u00f6r vi fryser den h\u00e4r tiden p\u00e5 \u00e5ret, men inte p\u00e5 andra sidan vintern. Vi har vant oss.<\/h4>\n

En skr\u00f6na<\/strong><\/h4>\n

Men kan inte luftfuktigheten ocks\u00e5 f\u00f6rklara varf\u00f6r vi huttrar mer p\u00e5 h\u00f6sten? H\u00f6sten \u00e4r ju generellt fuktigare \u00e4n v\u00e5ren.<\/h4>\n

\u2013 Nej, det d\u00e4r \u00e4r en skr\u00f6na. Luftfuktigheten \u00e4r beroende av temperaturen i luften. Varmare luft h\u00e5ller mer fukt medan kall luft \u00e4r torrare, s\u00e4ger meteorolog Max Lindberg Stoltz vid SMHI.<\/h4>\n

D\u00e4remot kan regn som tr\u00e4nger igenom kl\u00e4derna f\u00e5 dig att frysa, f\u00f6r n\u00e4r fukten dunstar fr\u00e5n huden tas v\u00e4rme fr\u00e5n kroppen. Regnst\u00e4ll p\u00e5, allts\u00e5.<\/h4>\n

Isoleringsmaterial<\/strong><\/h4>\n

\u00d6ver huvud taget handlar tiden fram till v\u00e5ren om att kl\u00e4 sig r\u00e4tt f\u00f6r att slippa obehag. Detta g\u00e4ller inte minst personer som har f\u00f6rs\u00e4mrad cirkulationen i h\u00e4nder och f\u00f6tter.<\/h4>\n

\u2013 Ser man till att h\u00e5lla sig ordentligt varm om handleder, p\u00e5 b\u00e5len och huvudet beh\u00f6ver man inte drabbas av besv\u00e4r utan kan optimera m\u00f6jligheten att vara utomhus s\u00e4ger Katarina Leijon-Sundqvist, universitetslektor i h\u00e4lsovetenskap vid Lule\u00e5 tekniska universitet.<\/h4>\n

\u00c5lder, \u00e4rftliga anlag, mental inst\u00e4llning och kroppsbyggnad p\u00e5verkar ocks\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att klara kyla. Den som \u00e4r liten och satt har en f\u00f6rdel i kyligt klimat.<\/h4>\n

\u2013 D\u00e5 har man inte s\u00e5 stor yta som ska skyddas mot kylan och man har lite b\u00e4ttre isoleringsmaterial i form av fettdep\u00e5er, s\u00e4ger Katarina Leijon-Sundqvist.<\/h4>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NOVEMBER. MINUS EN GRAD OCH DU FRYSER. Men i mars k\u00e4nns samma temperatur inte alls lika kylig. Det beror p\u00e5 kroppens egen termostat. Kroppen beh\u00f6ver helt enkelt tid f\u00f6r att anpassa sig till kyla. N\u00e4r temperaturen faller reagerar k\u00e4nselorgan \u2013 termoreceptorer \u2013 i huden genom att skicka signaler till hypotalamus i hj\u00e4rnan. Hypotalamus kontrollerar en […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":494,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[36],"tags":[],"class_list":["post-482","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-vetenskap"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/482","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=482"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/482\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":483,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/482\/revisions\/483"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/494"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=482"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=482"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/veckotidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=482"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}