Hilma af Klint – En vacker och intressant film

Hilma af Klint – En vacker och intressant film av Familjen Hallström

Hilma Af Klint blev liksom Van Gogh inte erkänd eller världsberömd förrän efter sin död. Hilma af Klint kan även ha varit den moderna konsthistoriens första abstrakta konstnär, flera år före Vasily Kandinsky. I filmen är hon på en utställning med Kandinsky och blir chockad över att hans abstrakta målningar hyllas medan hennes förkastas.

Filmen börjar med att hennes lillasyster som hon hade en mycket nära relation till dör .Hon blir därmed väldigt intresserad av andevärlden som ett försök att få kontakt med sin syster.
Vi får följa Hilma genom livet då hon målar sina enorma tavlor som skall ingå i serien ”De tio största”. Hon försörjer sig på att göra anatomiska teckningar av hästkroppar åt sjukhuset. Vi får även vara med om hennes tidvis stormiga förhållande med konstnärinnan Anna Cassel ( Catherine Chalk) ,som ingick i den religiösa föreningen de fem.

Hilma hade även en nära vänskap med moderns sjuksköterska Thomasine Andersson. Hilma kämpade hela livet för att få byggt ett tempel för hennes konst. Så sent som 1970 tackade Moderna Museet nej till att ta emot Hilma af Klints hela produktion. Det var inte förrän 1986 i Los Angeles som Hilma fick sitt internationella genombrott.

Många anser att Hilma af Klint var udda men spiritismen var vanlig bland intellektuella under sekelskiftet, med medlemmar som August Strindberg  och Viktor Rydberg.

Jag kände inte till Hilma af Klint innan jag såg filmen och hade därför inga förväntningar. Jag tycker det är en väldigt vacker film som på ett bra sätt berättar historien om den fascinerande konstnärinnan Hilma af Klint. När jag läser andras recensioner förstår jag inte deras  aversioner eller kritik mot filmen.

Det påpekas att alla pratar engelska även om filmen utspelar sig i Sverige. De menar att vi får för lite närkontakt med Hilmas privatliv.
Hilma af Klint hamnar mellan stolarna. För kommersiell för kultureliten och för smal för biopubliken. I Malmö kan man bara se Hilma af Klint på Panora, som är biografen för konstfilm.
Med alla krav som dessa sytråds-smala kulturskribenter ställer på filmen så skulle den inte fått någon publik och blivit finansierad av skattepengar.
Tack vare Lasse Hallströms gedigna Hollywood erfarenhet så blir det  istället en väldigt intressant och vacker film, som kommer att få en stor publik utomlands.

Tora Hallström gör verkligen bra ifrån sig i sin debutroll  som Hilma af Klint som ung. Även Lena Olin ger tyngd åt Hilma när hon är äldre. Jon Ekstrand gör stämningsfull och vacker musik. Ragna Jorming står bakom det underbara fotot.
Jag tycker det är väldigt underhållande när Hilmas mor säger ”Du skall väl inte måla hela livet, det är snart dags för dig att gifta dig.  Väljer du att bli konstnär är det oftast uppförsbacke hela livet.